Kvällen bäddar in skogen i ett täcke av mörker I sensommarnattens timma vaknar faunan till liv Vid en tjärn djupt inne i de västmanländska skogarna Vilar en ensam man bland gnistorna från en lägereld Stark av kunskap och tyngd med börda Arvet från forna förfäder Hungriga väntar skogsmössen otåligt Medan mannen sakta slumrar in Ett duggregn drar sig obemärkt förbi Hans lortiga ansikte tvättas försiktigt rent En vildsvinsfamilj bökar i jorden ett dussintals granar längre bort Vargylande från fjärran ekar över tjärnen Natten är kort och gryningen nalkas Men sömnen är djup och drömmarna fängslande Mannen är fri från sanningars ängslande Men sömnen är djup och drömmarna fängslande Mannen är fri från sanningars ängslande I en annan värld och i en annan tid En kvinnas nakna kropp tätt invid Hon är värmen i nattens ljuva sommarvind Hon är regnet som smeker hans kind Fåglarnas sång och bäckarnas dans Hon är flickan som aldrig blir hans.