Jag kan se ett fartyg glida in i hamnen Ankra och förtöjas, dimman har lättat På det blöta däcket står en liten skara En man med ett spädbarn på armen och två små som klänger i benen Jag kan se hur livet skulle bli utan dig Du måste stanna Du som ger mig svaren innan jag har frågat Dina ögon ser mig som ingen annans Du som alltid växer så att allt förnyas De läkande orden, det ömmande hjärtat, den smekande handen Jag kan se hur livet skulle bli utan dig Du måste stanna Förlåt mig, Kristina, jag skulle ha lyssnat Du får inte lämna mig, kära! Jag kan se hur livet skulle bli utan dig Stanna kvar hos mig Stanna kvar hos mig Stanna kvar hos mig