Kristina Far och mor i grinden, då jag kom och tog farväl Bilden av dem bär jag i mitt hjärta och i min själ Varje natt far jag tillbaka och vägen blir allt längre till Landet Långt Bort ocg Längesen Där vi viskade förtroligt i skymningen På bänken invid törnrossnåren Ljusa kvällar om våren Sorgen som jag känner den kan ingen här förstå Herre, ta mig åter låt mig se det jag saknar så I min tanke far jag ständigt tillbaka men jag når aldrig Landet Långt Bort och Längesen Där vi gick så tätt tillsammans i skymningen Som fästfolk under ungdomsåren Ljusa kvällar om våren Karl Oskar Om du vill att Gud ska flytta dig tillbaka till Sverige Ja, då sträcker jag ut armen, håller kvar dig hos mig Kristina Så du hörde vad jag bad om! Karl Oskar Jag har frågat mig länge Vad du saknar och nu vet jag att du längtar tillbaks Jag har spart nånting som jag vill du ska se Kristina Längtar aldrig du liksom jag Efter vårt gamla hem och Båda Våra kära Karl Oskar Någon gång kan det hända Men de här får mig att minnas varför vi gav oss av Kristina Annas gamla känger...