Du som har mitt hela hjärta Du som utgör all min fröjd Kom och lindra du min smärta Utan dig är jag ej nöjd Jag må så i mörkret vandra Med mitt får jag vilse går När jag ser att alla andra Var och en sin make får Varför dröjer du så länge Varför oroar du mig så När jag saknar ditt umgäng Varför ska jag leva då Döden må mig hädan taga Livet är en börda svår Jag må följa dina lagar I min första ungdomsår Fast jag må mig munter visa När jag uti sällskap är Kan det ej den oro lisa Som jag i mitt hjärta bär Munnen ler, men hjärtat det svider Och jag säger att jag är nöjd Fast jag uti tysthet lider överlämnar all min fröjd