En varningsklocka ringer
Den har ringt i 70 år
Någon pekar finger och undrar hur du mår (blärk, blärk)
Gömd bakom fasaden
Var det nån gång nån som stod
Ett möte och ett möte, det var ingen som förstod (blärk, blärk)
Är det inte vackert, är det inte stort?
Är det inte märkligt hur mycket som är ogjort?
Se så många löften som aldrig hunnit blomstra
Slå ut i sak och sanning, det där som går att ta
Jag säger sak och sanning, det där som går att ta på
Tankesmedjor rasar
Kulturen står i brand
Etablisimanget fasar, de famlar hand i hand (blärk, blärk)
Jag undrar hur det låter
När en stadsminister gråter
Snålas det det med tårar eller förlåter vi om det låter som blärk, blärk?
Är det inte vackert, är det inte stort?
Är det inte märkligt hur mycket som är ogjort?
Se så många löften som aldrig hunnit blomstra
Slå ut i sak och sanning, det där som går att ta
Jag säger sak och sanning, det där som går att ta på
När drömförrådet sinar
När sagorna tar slut
Tillvaron förtvinar och någon skriker: "Skjut, blärk, skjut, blärk"
Och skådespelet sviktar
Charader skiftar färg
Och publiken får plikta, djupa dalar, höga berg (blärk, blärk)
Det finns miljon saker
Som inte blev som det var tänkt
En flod av dränkta änglar, illvilligt sänkta utav blärk, blärk
Vi skrattade för stunden
Ja, några av oss log
Vad vi inte kunda ana var att nåt inom oss dog (blärk, blärk)