I en avkrok så bister och kall Härjad av köld och svält Av armod och nöd Där den som blivit trött eller sjuk Fick skrapa barken av träd För att fylla sin buk Där har dom som gått förr mig fått klamra sig fast Vid en livsväv så snårig och svår Och från inlandets rötter så hör jag en röst Som vill ge sina råd när det nu blåser hårt Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter ändå I söder fanns lador med spannmål De sändes västerut, som foder för häst och för fä Men's i norr fick vi svälta Då det var nödår i Norrland Fick vi svälta ifred Då fick de som gått förr mig fått klamra sig fast Vid en livsväv så snårig och svår Och från inlandets rötter hörs åter den röst Som vill ge sina råd när det nu blåser hårt Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter Läk dig själv, i den mån det nu går Ty för oss är det ingen som gråter ändå ♪ Fall nu, regn Giv oss åter en grönskande äng Giv oss näring igen Fall nu, regn Giv oss åter en grönskande äng Låt det växa igen Fall nu, regn Giv oss åter en grönskande äng Giv oss näring igen Fall nu, regn Giv oss åter en grönskande äng Låt det växa igen