Jag satt på en bänk
Ensam och fundersam
Fast mina tankar stannade vid mynningen
Ja, det var samma mot strömmen
Hade sagt stopp för passering idag
O hela jag va täckt av en grå nyans
Som lyste lika oklart som på en mulen dag
Oh chansen att ge upp är hoppa minerna??
Men ändå står jag kvar på samma position
O hoppas o tror på ett mirakel
Som kan lyfta min börda
Varför är det alltid jag som trasslar till de och aldrig och aldrig får något svar
Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral
Oh varför är det alltid jag som inte får någonting gjort
Och att alla varma vindar blåser förbi mig fort
För som utsikten ser ut nu
Fångar dimman mig snabbt och mina framtidsplaner dom försvinner på en natt
Även om jag vill, så får jag ingen kraft till att fullgöra mina ambitioner
Så skulle kunna leda mig ifrån det svarta tomrum
Som jag ständigt bär mig på
Så, varför är det alltid jag som trasslar till det och aldrig får något svar
Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral
Oh varför är det alltid jag som inte får någonting gjort
Och att alla varma vindar blåser förbi mig fort
Eyy
Och så fort jag får andrum
Så, döljer jag min ångest
I stadens lagliga medicin
Men jag får väll hoppas, att det är en tillfällig nödlösning
Med ett utgångsdatum
Ett utgångsdatum
Så varför är det alltid jag som trasslar till det och aldrig får något svar
Ja det känns som om jag, har fastnat i en evig spiral
Oh varför är det alltid jag, och varför inte du