Mellan varven föds ett sant geni Som får intellekt och fantasi Och som lyckas komma till sin rätt Fast han kanske har ett udda sätt Att Amadeus var briljant råder föga tvivel om Likafullt förblev han fattig tills dödens ängel kom Utan pappas pengar eller support Kan det stora lyftet bli för stort Och att Ludwig Wittgenstein var rik Stämmer väl på ett sätt med logik Men hela sin förmögenhet gav han faktiskt bort Sen han kommit hem från kriget i en fångtransport Och utan mammas joller och beröm Hade Sigmund inte tytt nån dröm Utan kärlek, ingen självrespekt Utan tillit blir den bäste knäckt "Han är galen", säger man, "besynnerlig figur" Och till sist går grabben sönder, vilken himla tur Vem i världen, mitt i livets strid Har en vän som ger sin vän sin tid Vem vågar hävda vad han vet är sant Vem vågar vägra ge sin själ i pant Mellan varven dör ett sant geni Av en överdos melankoli Kanske söp han bort en skör talang Utan att vi såg ett sammanhang Amadeus gjorde klassiker, han dog i svart misär Men en liten flik av himlen har han lämnat här