Till en plats utan el och telefon Kom jag med min gamla Amazon Det var redan skymning Och löven hade nästan fallit av Ner mot ängen var stigen hård och hal Och en knut av små diffusa kval Ensamkänslor kom i vågor Liksom vittringen av hav Tristessen Var mitt pris för lugn och ro Där inte ens en drömmare kan bo Om han går på tå Där folk står på Som dårar Och boningen var kall Boningen var kall Jag hade kört dit mest på vilsevis Huset var rått och kallt som is Fukten hade krupit in Genom springor och spjäll Jag ville följa tankarna till slut Städa upp mitt kaos och vädra ut Spåren av gårdagens gastar Och motorhotell Men jag kunde inte göra mycket mer Än att elda i en spis och varva ner En ständig flod Av vankelmod Som sårar Och boningen var kall Boningen var kall Jag högg min ved men varje dag Växte nytt sly av gammalt obehag Jag hade luftat mina lungor Men aldrig sagt ifrån Retroaktiva fenomen Ville släcka min eld med fotogen När sammanhangen nådde tungan Fanns ingen telefon Jag ville varken stanna eller fly Jag såg inga trän för bara sly När jag föll på knä Mot timrets trä Kom tårar Men boningen var kall Boningen var kall