Nu står stolarna tomma
Alla människor har gått hem
Och blodet det bultar i dina ådror
Och din röst, den har spruckit
I en sista cigarett
Och nu rullar dom ut dina trunkar och lådor
Har du numret till din älskling?
Eller har du glömt hennes namn?
Vet du var du kom ifrån
Vet du vart du ska gå?
Gör en vacker dröm till natten
För du får somna i din egen famn
Och långt därute
Föds ännu en dag
Och din flagga fladdrar i vinden
Den är fransig och blekt av sol
Vad var det du ville med allt det här?
Minns du stigen under tallarna
Där det växte nattviol?
Minns du doften och dina nakna fotsteg där?
En sorgsen man med kluven tunga
Vad har du ljugit, vad var sant?
Törs du hålla flaggan högt i nästa storm?
Jag kan se att du hållit dej fri från allt
Som en dåre i sin egen dal
Men är inte friheten också en uniform?
Jag vet, du såg två blåa ögon
Därute bland dom andra ikväll
Och ni drunknade i varann en lång sekund
Och allt omkring dej försvann
Det var bara hon och du
Sen var hon borta och du sökte som en vilsen hund
Ingen kvinna vid din sida
Som kan följa dej hem inatt
Inget hem att komma hem till
I din egen stad
Du har varit på drift så länge nu
Att du inte kan stanna någonstans
Du är en luffare
En vandrare, en nomad
Så res dej nu och gå vidare
Du måste göra allting själv
Just det du tror på ska du göra, inget annat
Du behöver inte gömma dej i ett strålkastarsken
Du behöver inte stanna i det som har stannat
Två blåa ögon följer dej
När du går till hotellet inatt
Två blåa ögon
Följer dina steg
Det finns en dörr i natten
Ställ den öppen, på glänt
Så kan hon komma sen
Om hon vill gå din väg