Stormen står på här sen flera dar Alla andra har åkt, jag är den ende som är kvar Som en stumfilmsstjärna i en Keaton fars Som en strandad astronaut på ett rött dött Mars Önskar att jag hade nån att prata med Men ingen lyssnar längre, ingen skickar brev Vet inte vem jag är eller var jag är idag Luckorna öppnas på Omaha Känns som om huset håller på att glida ner i sjön Känns som jag lever i, eller vaknar upp ur en dröm Stirrar in i tv:n, kan inte tro vad jag ser Framåt är bakåt och uppåt är ner Önskar jag var tillbaks på Gatorna igen Önskar vi visste vad vi vii Du och jag min vän Jag andas och rör mej men rätt vad Det är en dag Männen vadar in på Omaha Jag har sett nog av det här regnet nu Jag känner hur det här hjärtat stänger nu Vråkar på ängarna, havet vitt av skum Tavlorna hänger snett i alla rum Storm i en vecka, storm sen i fjol Sitter i ett fyrvaktartorn på en ranglig stol Nånting måste dö, men det tar sin tid Ett anfall, en attack och ännu en strid Ställ undan whiskyn, ställ undan ditt glas Önskar jag kunde ha fått va med Den där dan Kulorna viner på Omaha Jag har fått nog av det här regnet nu ...