Jag tar och tar Allt ni har Ryser av välbehag När era känslor blir mina Böjer mig fram och skrapar Ihop till ännu en lina Att vira kring fingret På den som förkastat Allt vi tar för givet ♪ En i mängden av dem i sängen Jag vet väl att jag är Utnyttjbar, obrukbar Allt för svag För att medge Att mina ärliga ord Förekommer allt mer sällan Än fällande våldtäktsdomar Och visst kan man undra Och visst kan man ångra Allt man gav sig in i ♪ Dricker morgonkaffet i sängen igen Solen har börjat gå ned vid fem igen Tittar på allt jag har skrivit igen Stryker bort vartenda ord Från kinderna igen Tänker på alla jag lämnat igen Hör skriken från obesvarade meddelanden Känner ingenting Igen, igen, igen Känner jag ingenting Känner jag ingenting ♪ Känner jag ingenting Känner jag ingenting Känner jag ingenting Känner jag ingenting