Panflöjtsindianerna på torget slutar sjunga Molnen hänger tunga sticker i vänstra lunga Småflickorna och blattarna dom slutar prata Och deras handsfrees faller gravitationslöst mot gatan Överallt hörs kig bränt hår örjar lukta Människor i staden försvinner i små rökpuffar De som lever har ett huvud och ett frågetecken Över att det som blivit kvarav folk är jackor o kepsar Jag tror Han behöver ett vapen Jag tror Han behöver bli förälskad Jag tror Han behöver något mera Han behöver något mera Han behöver Explodera Alla människor i staden Dom dom försvinner i små rökpuffar De som är kvar blir rädda och duckar Överall ligger högar med kläder vädret är Elektricitet med en bränd doft av lädret är Som barn i sina vagnar det andas i kvadrater Flaskan hölls hårt faller nu mot gatan Han stannar upp en sekund handen fattar efter hud Ljuset växlar till neon sekundrarna blir till ljud Jag tror Han behöver ett vapen Jag tror Han behöver bli förälskad Jag tror Han behöver något mera Han behöver något mera Han behöver Explodera